En hanhund valde vi att behålla. Han heter Max och är en cool kille som lufsar runt i trädgården och gräver som en jordfräs i gräsmattan. Eftersom vi tycker vi är för gamla för att ta fler valpkullar, så fick det bli en hane. Behåller man en tik och tycker det är roligt att tävla, skall man också vara beredd att ta valpar efter den, annars skulle det kännas bra snopet om det går bra för tiken.
Nästa hanhund, Cedrik, hamnade nere i Småland, så det blir en s.k. "Smålandsstövare"...
En ung familj (under 30 år, båda jägare) med 250 ha skog och mark utanför dörren, där Cedrik kan få träna på hare varje dag under jaktsäsongen om de/han så önskar. De hade en 4 år gammal Hamiltonstövare tidigare som de fick lov att ta bort i våras, därför att den fick en obotlig blodsjukdom. Den hunden var halvbror till Torbjörn Hjelms Rambo, som är pappa till valparna, och de var glada att få en nära släkting som ny familjemedlem.
Så till den tredje, tiken Vjuga.
Vjuga? Vad är det för namn? Jo, det betyder snöstorm på ryska, och Vjuga bor numera hos husse Andrej i Ryssland.
Bland de allra första att höra av sig, var Andrej som skickade ett mail och berättade att han ville köpa en tik och han bodde i Ryssland. Inte nog med det, det visade sig att Andrej inte talar något annat språk än ryska, så vi har mesta tiden kommunicerat via Google Translate, och det ger ibland spännande översättningar. Här nedan kommer Andrejs egen beskrivning med Google translates intressanta översättning:
| |
|
Jag har många års innehav ryska stövare. I fältförsök inblandade, men sällan, på grund av den osäkerhet som mina hundar kan visa goda resultat .. Utställda sina hundar för regionala utställningar. Den internationella deltog inte. I över 20 år av jakt på hare med en hund
Upplevelsen av att vara i skogen med en hund stor. Ryska Hound är en bra opretentiöst och i underhåll och utfodring, men det är sällsynt att hitta en hund som var intresserad bara i åtal av en hare.
Det är med stort intresse och har älg och vildsvin och räv.
Och på grund av detta skapade många problem under jakten. Så jag bestämde mig för att leta efter hunden som hade stort intresse för åtal av en hare. Jag hittade en hemsida internet Stovarejagarens kennel där uppfödning två raser av hundar Dunker och Hamilton.
Jag kontaktade Freddy Kjellström vilken hund som är bäst för jakt harar. Freddy Kjellström säger att både hundar är bra, men bättre Hamiltons röst. Så jag bestämde mig för att bli uppfödare hund Hamilton.
Freddie Kjellström hjälpte mig att få en valp i Hamilton, som förde Maria. Hans namn är Joreälvens Jeppe. Men från början ville jag ha en tikvalp Hamilton fortsatte därför sökningen. Nu är jag väntar när Maria tar Vjuga. Jag bifogar en bild Jeppe. Jag är alltid tillgänglig och villig att svara.
Med stor respekt
Andrej
Helena berättar - Lite mer forskning visade att Andrej är i 50-årsåldern och bor 10 mil norr om Moskva i en liten stad som heter Redkino.
För att kunna få hem sina hundar (varken Jorälvens eller vi var beredda att skicka någon valp till Ryssland, utan de måste hämtas hos oss) så anlitade Andrej en kvinna, Maria Evteevka som ganska ofta är i Sverige. Hon hade hjälpt till att transportera Jeppe i slutet av 2010 till Ryssland.
Vjuga var leveransklar 1 augusti, och för att hinna få fram exportstamtavla och nödvändiga handlingar, så meddelade jag henne att valpen skulle hämtas mellan 5 och 14 augusti. Jag fick så småningom svar att hon inte hade möjlighet att komma förrän 21 augusti, eftersom hon skulle på en utställning i Norrköping helgen dessförinnan. Jag var först benägen att säga nej till alltihop, eftersom det drog ut på tiden, och som jag tolkat bestämmelserna måste en hund över 12 veckor som skall till Ryssland, vaccineras mot rabies, med allt vad det innebär i form av provsvar och ytterligare väntan. Vjuga skulle vara drygt 11 veckor 21 augusti. Som tur var, hade hon bifogat en länk till sin hemsida, och det var då jag insåg, att denna Maria inte var vilken välmenande ryska som helst, utan detta var en hundmänniska ut i fingerspetsarna. Fanns det någon som visste hur man transporterade en valp, så var det hon. 20 Certifikat, mer än 15 olika nationella championtitlar, inklusive svenska, flera gånger BIS, BIG och BIR var en imponerande meritlista.
Den som är intresserad kan klicka här: http://www.pongo.ru/about-e.htm
Nästa problem var nu att jag var orolig att lilla Vjuga skulle ha vuxit ur en kabinväska för att kunna transporteras som handbagage på flyget. (Bestämmelserna är att hunden och väska inte får väga mer än 8 kg.) Maria meddelade dock att hon denna gång avsåg att köra bil till Sverige, så därmed var det dilemmat löst.
Så, fredagen 19 augusti, meddelade Maria att hon lämnat Moskva för Sverige. Vi hade lovat lämna över Vjuga i Stockholm i samband med sommarens enda utflykt, och den 21 augusti träffade vi Maria och gjorde klart alla papper.
Idag, 23 augusti, fick jag så ett mail från Andrej där han skriver att han fått hem valpen, och han är mycket nöjd.
Han har lovat hålla oss underrättade om Vjugas fortsatta utveckling, både jaktligt och tävlingsmässigt.
Det känns roligt att veta att vår fina lilla tik kommer till ett hem där man avser att använda henne i tävlingar och om det blir framgångar, även i avel så småningom. Det var precis den ägaren vi önskade!
Lite stolta är vi också att vår valp kanske kan bidra till att ge Hamiltonstövaren plats i Ryssland.
Helena o KA
|
.gif)
